"Golgata" på Cafe´Opera - Krogprästeriet rapporterar

Hämtade VIP-kortet 2006 i fredags på Cafe´Opera. Krogprästeriets ytligaste sida. Nattklubbschefen är positiv till Svenska Kyrkan. Publiken till ytan pudrad, solbränd och välansad. Tar leende emot en Cosmopolitan. Alkoholfri skall sägas. Innan jag hann ta första zippen ur glaset stod skvallerbolaget "Mingel" med en tv-kamera och ljus rätt i fejan. "Så, Roger, vad händer ikväll ?". Reportern ser ut att inte ha gått ur nian och ler som om hon spelar "Solen" på Roliga Timmen. Säger något gudligt och smyger snabbt iväg. Innan jag hunnit fram till min lilla favoritbar där jag som krogpräst kan prata med folk i någorlunda hörbar anda, hoppar en glad nybliven egenföretagare inom vimmelfotografering fram. Innan jag tagit mig an kvällens första samtal med en gäst har jag gått ett helt eget "Golgata" känns det som. Rakt igenom ont och gott. Dekadens och allvar. När jag sticker och hälsar gonatt till vaktchefen efter nattens alla små samtal, tänker jag på en rad ur en dikt av en okänd. "Jag har tusen masker, men ingen av dem är jag." Och min egen Fader Vår i Stockholmsnattens neonljus känns närmare än någonsin.