"Spegel, spegel på väggen där..."

En gång arbetade jag i en församling som delade hus med en annan inrättning. Det är ju ganska vanligt och oftast trivsamt att dela hus med andra organisationer/aktiviteter. Men jag måste mycket kort delge Er något roligt som hände på ett ställe jag arbetade. Min närmaste medarbetare till den konfirmandgrupp jag hade i "huset" kom en dag fnissande så jag trodde hon fått magkramper. "De klagar att någon tittar sig i DERAS spegel". Sa hon medans hon tjöt av skratt. Vi förlöstes i skrattkramper så vi var nära bön till vår Herre om hjälp. Tydligen hade någon av oss "fräschat" till oss några sekunder innan vi gick in till vår konfirmandgrupp i DERAS spegel. Ännu mer skratt. Har man arbetat en hel dag kanske man vill kolla sig själv så man inte skrämmer folk, liksom ? Vi låg dubbelvikta av skratt. Tänk vad saker kan vara viktiga i en värld fylld av krig, våld och svält. En spegling - en världssensation. Suck. Så vi köpte en EGEN spegel och bad fnissande att: "Gud nåde den som speglar sig i VÅR spegel ! Gud vakar över Er....hihi." "Spegel, spegel på väggen där, säg mig vad som viktigast i livet är ?". Skrattkramper. Igen. Alltid lär man sig något nytt om vårt människosläkte.