En massa fniss av trötthet

Häromsistens gjorde jag en intervju för en av våra kvällstidningar på Centralen i Sthlm. Det råkade falla sig bra innan jag skulle vidare till Arlanda nämligen. Reportern som jag känner börjar med sina frågor och helt plötsligt får jag frågan om Gud har humor. "Det måste väl Gud ha ändå", svarar jag, "Gud måste väl ha lite distans till sin skapelse ibland och bara vara" ? Sen började det. Vi tappade bort intervjun helt för ett tag. Började dra vitsar. Skrattade och stojade. Så kom reporterns höjdpunkt....hon sa : " Det var två gurkor som satt och snackade. De ene sade till den andra : värst vad Du ser blek ut ! Ja, svarade den andre, det är för det att jag skall bli inlagd imorgon !"Hahahhahaha ! (tyckte vi) Sen bröt det loss. Vi skrattade så vi kiknade. Kunde inte sluta. Så fort vi försökte med intervjufrågorna föll vi i gapflabb. Till slut fick jag gå och ta en påtår av teet för att sansa mig. Men när jag kom tillbaka brast det igen. "Jag mailar frågorna" istället sa reportern medan hon hulkade av skrattsalvor. "Ja, gör det", sa jag, och drog iväg mot Arlanda Express-tågen. Det sista jag såg av henne var ett stort stort leende. Gud har humor. Amen.